Miljömedvetenhet inom idrotten: Hur klubbar och events väljer hållbara alternativ

Grönare spelplan: idrottens väg mot en hållbar framtid

Som en person som har ägnat en stor del av mitt liv åt sport, från att följa internationella mästerskap till att själv få experthjälp för att komma igång med grundläggande styrketräning på gymmet, har jag alltid fascinerats av idrottens kraft att förena och inspirera. Men på senare år har en ny, avgörande fråga seglat upp på agendan: Vilket avtryck lämnar vår passion på planeten? Från det lokala knattelaget till de största globala evenemangen sker nu en omställning. Idrottsvärlden börjar inse att den största segern av alla är en hållbar framtid, och det är en resa som är både utmanande och otroligt inspirerande.

Idrottens klimatavtryck: Var kommer utsläppen ifrån?

När vi tänker på idrottens miljöpåverkan är det lätt att fastna vid det uppenbara, som skräpet efter ett maratonlopp eller energin som krävs för att lysa upp en fotbollsarena. Sanningen är dock mer komplex. Forskare har identifierat tre huvudsakliga källor till idrottens klimatavtryck: transporter, material och anläggningar. Transporterna är ofta den största boven. Det handlar inte bara om när elitlagen flyger över kontinenter, utan också om alla de resor vi supportrar och utövare gör till träningar och tävlingar. Lägg därtill produktionen av all utrustning, från löparskor till specialdesignade dräkter, samt driften av idrottshallar och arenor som kräver enorma mängder energi. Det samlade avtrycket är betydande, och enligt experter som de vid KTH:s Climate Action Centre måste alla samhällssektorer, inklusive idrotten, ställa om för att nå klimatmålen. Den goda nyheten är att medvetenheten ökar och att konkreta åtgärder gör verklig skillnad.

Vägen framåt: Konkreta åtgärder för en hållbar idrott

Smarta transporter och hållbara resor

Eftersom transporter utgör en så stor del av klimatavtrycket är det här många klubbar börjar sitt arbete. Genom att uppmuntra till samåkning, förbättra tillgången till kollektivtrafik vid evenemang och informera om cykelvägar kan man minska utsläppen avsevärt. Intressant nog kan idrottsutövandet i sig självt leda till positiva beteendeförändringar. Ett exempel är Vätternrundan, där den omfattande träningen inför loppet kan inspirera deltagare att oftare välja cykeln framför bilen i sin vardag. När man dessutom kan frigöra tid i vardagen, till exempel genom att få mer tid över till favoritsporten med hjälp av hemstäd, blir det ännu enklare att göra dessa hållbara val. Detta skapar en hållbar vana som sträcker sig långt utanför själva evenemanget.

Cirkulär ekonomi och medvetna materialval

En annan viktig del är att minska konsumtionen och hantera material smartare. Forskning från Göteborgsvarvet visar att deltagare värderar medaljen högt, men inte skulle sakna t-shirts eller andra prylar som delas ut. Detta pekar på en enorm potential att minska avfall. Ett enkelt men kraftfullt steg är att ersätta engångsprodukter. Här är snygga och återanvändbara tygpåsar med klubbens logga ett fantastiskt alternativ, som både minskar avfall och ger långvarig, positiv exponering för föreningen. Likaså är införandet av pantsystem för matlådor och muggar, som testats framgångsrikt av Göteborg & Company, ett fantastiskt sätt att minimera sopberget. Dessa initiativ är centrala i arbetet för en mer hållbar plastanvändning, något som bland annat Naturvårdsverket lyfter fram i sin färdplan.

Förebilder som inspirerar: Exempel från verkligheten

Jag blir personligen otroligt inspirerad när jag ser hur de största evenemangen går i bräschen för hållbarhet. Paris-OS 2024 sätter en helt ny standard genom att fokusera på cirkulär ekonomi och återbruk på en imponerande nivå. Hela 90 procent av tävlingslokalerna är befintliga, och medaljerna innehåller 18 gram originaljärn från Eiffeltornet, tillverkade av 100 procent återvunnet guld och silver certifierat av Responsible Jewellery Council. I OS-byn är möblerna gjorda av återvunna badmintonbollar, fallskärmstyg och flaskkorkar. Dessutom planteras nästan 9 000 träd runt byn för att främja biologisk mångfald. Detta visar att hållbarhet och storslagenhet absolut kan gå hand i hand.

Vikten av ärlig kommunikation för att undvika greenwashing

Att arbeta med hållbarhet är en sak, att kommunicera det är en annan. För att undvika anklagelser om “greenwashing” är det avgörande att vara transparent och konkret. Forskning visar att hållbarhetsinformation ofta är gömd långt in på evenemangs hemsidor. Istället för svepande ord behöver arrangörer använda data och fakta för att visa vad de faktiskt gör. En studie visade till exempel att en tredjedel av evenemangsansökningarna i Jämtland under en tioårsperiod helt saknade miljöanalys, vilket belyser behovet av tydligare riktlinjer. Ovärderliga forskningsprogram som Mistra Sport & Outdoors, som avslutas under 2025, är avgörande eftersom de tar fram den kunskap och de verktyg som hjälper idrottsrörelsen att mäta och förbättra sitt hållbarhetsarbete på ett trovärdigt sätt.

Idrottens sanna arv: En frisk planet för framtida generationer

I slutändan handlar idrott om så mycket mer än att vinna. Det handlar om fair play, om att pressa sina gränser, där kunskap inom idrottspsykologi kan vara avgörande för att stärka det mentala spelet, och om den gemenskap som uppstår när vi delar en passion. Jag tror att vi måste applicera samma värderingar på vårt hållbarhetsarbete. Det handlar om att spela schysst mot planeten och att ta ansvar för det avtryck vi lämnar efter oss. De mest framgångsrika klubbarna och evenemangen i framtiden kommer inte bara vara de som vinner flest medaljer, utan de som lyckas integrera hållbarhet som en naturlig del av sin identitet. För den som själv vill ta steget finns det mycket att tänka på, och att lära sig hur man kan anordna en sportturnering på ett ansvarsfullt sätt blir en del av detta nya, positiva arv. Genom att agera förebilder kan vi inspirera miljoner människor till en mer hållbar livsstil, långt utanför arenans väggar. Det är ett arv som är värt att kämpa för, och en seger som vi alla kan dela.