Kontroverser i arrangörsvalet

Budgivningsproceduren för att få arrangera världsmästerskapet i fotboll 2018 och 2022 började redan i januari 2009 då nationella förbund hade fram till den andra februari på sig att registrera sitt intresse. Inledningsvis så lämnade nio länder anbud på VM 2018, men Mexiko valde snabbt att dra sig ur. Indonesiens bud avvisades 2010 efter att den indonesiska regeringen inte lyckats lämna in dokument för att stödja förbundets bud. Under anbudsprocessen drog sig de tre återstående länderna utanför UEFA (Australien, USA, och Japan) gradvis tillbaka från turneringen 2018. I slutändan fanns det fyra budgivare kvar; England, Ryssland, Belgien tillsammans med Holland, och slutligen Spanien tillsammans med Portugal. En kommitté på 22 FIFA-medlemmar sammanträdde i Zurich i slutet av 2010 för att rösta fram 2018 års VM-arrangör. Ryssland vann rätten att vara värd för turneringen i den andra röstningsrundan, Portugal och Spanien kom på andra plats, Belgien och Holland kom på tredje plats och England hade eliminerats i den första rundan.

Det engelska fotbollsförbundet väckte oro för mutor och korruption från det ryska förbundet. Engelsmännen menade att ryssarna skulle ha mutat FIFA-medlemmar för att vinna omröstningen. De hävdade att fyra ledamöter i den verkställande kommittén hade begärt mutor för att rösta för England, och Sepp Blatter hade sagt att det redan hade ordnats för omröstningen att Ryssland skulle vinna. En intern utredning som leddes av Michael Garcia 2014 förhindrades av förbundet att offentliggöras. Istället släpptes en reviderad sammanfattning som ska ha utelämnat många viktiga detaljer i Garcia-rapporten. Efter att den reviderade sammanfattningen släppts så avgick Garcia i ren protest mot FIFA. På grund av kontroversen vägrade det engelska fotbollsförbundet FA att acceptera befrielsen av Ryssland från skulden, och FA:s president Greg Dyke krävde en ny granskning av röstningen samt efterlyste en bojkott av turneringen.